Fler och fler börjar upptäcka appen Kaizena, som man kan hitta på Chrome Web Store. Den ger på ett bra sätt möjlighet att muntligt kommentera elevarbeten i Google Drive. Du kan sitta på din kammare och gå igenom ett dokument som delats med dig och samtidigt ge muntligt feedback stycke för stycke. Eftersom tjänsten är helt molnbaserad passar den även bra för de som använder Chromebook eller surfplattor. Eleverna kan lyssna på dina kommentarer när och var de vill. Plötsligt är det möjligt att göra det där som man ofta inte hinner – att ge varje elev individuell återkoppling. Det här är verkligen formativ bedömning. Dessutom tyder forskning på att den muntliga responsen betyder mer än den skriftliga. Det går att bara slarvigt ögna igenom en skriven kommentar, men ett personligt röstmeddelande lyssnar man i allmänhet färdigt på. Det blir personligt på ett helt annat sätt än det skrivna ordet. Självklart ersätter inte röstkommentaren det personliga mötet, men finessen är att du får tid med just det om du kunnat ge dina synpunkter redan före lektionens start. Här är en introduktionsvideo om du är intresserad av att själv pröva Kaizena. Jag har använt det i två sjuor med gott resultat. Testet gav mersmak!
/Hans
Har du funderat på integritetsproblemen här?
De kommentarer du ger har varken du eller eleven någon kontroll över när du väl lämnat dem. Har du frågat eleverna eller deras föräldrar om de tycker det är OK att de kommentarer du ger dem kan komma på YouTube om fem, tio, tjugo år? Någon av dina elever kan komma att bli Sveriges statsminister, ÖB eller försvarsminister. Är det lämpligt att hela hens skolgång, med enskilda kommentarer från dig ligger på amerikanska servrar?
De kommentarer mina lärare har givit mig genom åren ligger i en flyttlåda längst in i en garderob. Där ligger de bra.
Absolut en viktig aspekt och något som vi funderar på en hel del. Det är lätt att bli alltför entusiastisk för nya verktyg. Frågan gäller ju hela trenden mot molntjänster som t ex Google Apps. Jag tycker att det handlar om en värdering av själva tjänsten, frågan om hur mycket jag som användare kan hantera materialet och om en genomtänkt läraretik. Just med Kaizena och deras koppling till Google bedömer jag att det i utgångsläget är OK, även om man självklart i nästa steg kan fundera en hel del omkring Google. Jag kan som lärare hantera dokument helt och hållet och ta bort material. Det är bara eleven och jag som ser/hör och har tillgång till dokumentet. Sedan handlar det om min syn på lärarjobbet och de etiska övervägandena. Självklart får aldrig en kommentar direkt handla om en person eller ens något med personlig koppling, jag menar att det heller inte ska innehålla något direkt betygsomdöme. Däremot kan jag bedöma innehållet, göra en återkoppling och ge vägledning till vad eleven kan förbättra. Med ett sådant innehåll ser jag inga stora problem. Efter att klassen har avslutat läsåret/kursen bör jag sedan radera alla dokument. 100-procentigt? Nej, men en fullgod säkerhet.
/Hans
När du skriver att det är bara du och eleven som har tillgång till er kommunikation glömmer du Google och de som Google väljer att dela den med. Att Google läser dokumenten kan man vara övertygad om. Det är en del av deras affärsidé. De gör ingenting gratis, (och har ingen anledning till det heller), se tex ”Free is a lie” – https://www.youtube.com/watch?v=ldhHkVjLe7A
Du kan inte radera dokument från ”molnet”. Eller rättare sagt, du kan inte radera *någonting* från ”molnet”. Det enda du kan göra är att avhända dig din egen åtkomst till sånt du en gång lagrat. Att du inte kan se något du tidigare sparat innebär ingenting annat än just det. Vad Google väljer att göra med det du tar bort från din vy har du ingen som helst kontroll över. Du kan vilja och hoppas att Google raderar, men varför skulle de göra det? Minne är billigt.
Google, och andra molntjänster, vill gärna invagga oss i tron att vi har en alldeles egen liten molntapp. Ett hörn av himlen där vi ska känna oss bekväma med att ge ifrån oss så mycket information som möjligt. Information som de, idag, använder för att styra annonser till oss.
Det var lite det jag initialt reagerade på i blogginlägget. Just lättheten att ge en personlig kommentar tror jag gör att det blir mycket svårt att förhålla sig så strikt som man egentligen vill. En förflugen kommentar i klassrummet stannar där. På nätet kan den bli kvar i oöverskådlig tid.
Eftersom vi inte har något sätt att veta hur den information vi lämnar ifrån oss hanteras måste vi utgå från att *all* sådan information har potential att bli offentlig och handla därefter. Det går tyvärr inte att med någon som helst säkerhet uttala sig om säkerheten i molntjänster. Det finns inga hörn i himlen.
Även om vi idag litar på att Google m.fl. hanterar informationen som vi vill, vad händer i morgon, när/om de tappar sina marknadspositioner och säljs till ett annat företag? Ett företag som för dagen är okänt eller icke existerande och vars intentioner vi inte vet någonting om.
/Blivande farfar i självpåtaget uppdrag av snart de facto barnbarn
PS. Ursäkta den lite korta tonen här. Jag vill inte alls angripa dig, men har tyvärr inte så mycket tid att nyansera mig på:) Nu måste jag jobba!
Jag tror att vi delar en hel del av oron omkring integritet och att ingenting egentligen är ”gratis”. Det är ett viktigt budskap, inte minst i tider av ökande användning av Google Apps och försök att hålla nere de synliga kostnaderna i offentlig förvaltning och skola. Det här är ändå en lite annan fråga än de slarviga kommentarer från lärare som du talar om. Molnet är här för att stanna och så många bilder, texter och filmer hamnar där att vår kartbild över information hela tiden måste ritas om. Där sitter filtret istället i första hand hos användarna, dvs i det här fallet lärarna. Det är en allvarlig fråga som diskuteras alltför lite bland oss pedagoger. När det gäller den större frågan om hanteringen av information och big data bör vi var medvetna om riskerna och följa utvecklingen. Du och jag gör olika bedömningar av hur vi kan jobba i skolan, men jag tycker att det är viktigt att det perspektiv du står för lyfts fram. Skolspanarna menar inte att tekniken i sig är lösningen, men den kan vara ett avgörande pedagogiskt verktyg använt på ett rätt och medvetet sätt.
well, isn’t that exciting news? I think it is. I have 30-50 brand new ciovnct cichlids in my tank. When they get big enough I’ll give Joe a few for his new tank, keep a few, and sell the rest to the fish store. I have to pat myself on the back because a fish tank needs to be just so to coax wild fish into breeding. Sorry to get your hopes up Mom.